fruneriksson.blogg.se

Detta är en riktigt infekterad fråga just nu... Jag upplever att det alltid blir två läger när man pratar om hurvida barnen ska gå på förskola eller inte. 

 

Ena sida tycker att man inte ska sätta barn på förskola innan 2 års ålder (ibland 3) för att det rentav kan vara skadligt för barnet att vara ifrån sina föräldrar i så tidig ålder.

Andra sidan tycker att man ska sätta barnen på förskolan så tidigt som möjligt, för att föräldrarna ska kunna jobba eller för att det är bra för barnen att få vara med andra barn och utvecklas.

 

Jag tillhör nog mest det första lägret.

Jag tycker att det är synd när föräldrar känner att de måste jobba så tidigt som möjligt så att barnet måste börja på förskola redan vid 1 års ålder. Små barn behöver sina föräldrar. De behöver inte stressen att skiljas från mamma och pappa under många timmar varje dag och de behöver definitivt inte andra barn. Detta är vetenskapligt bevisat.

Dessutom är barnen bara små en väldigt kort period och varför ska man inte prioritera dem och deras behov då? Att göra karriär eller förverkliga sig själv har man väl hela livet på sig sedan?

 

Vår äldsta tjej är 2 år och har fortfarande inte börjat på förskolan. Det finns två anledningar till det. Den ena är att hon helt enkelt inte kändes redo när hon var 1,5 år och jag skulle börja jobba igen. Hon har alltid varit en liten försynt och blyg tjej som helst velat vara med mamma och pappa och som blivit ledsen när det kommit främmande människor eller barnvakt. Alltså var det bästa för henne att få vara hemma.
Det andra är att jag blev gravid igen och sedan fick vår lilla pojke. Varför ska jag låta mitt barn gå på förskolan när jag ändå är hemma? Först hemma gravid och sedan hemma med bebis. Det känns bara taskigt mot det äldre barnet tycker jag.

 

Sen ska jag inte sticka under stol med att det var jäkligt jobbigt vissa dagar att ta hand om en 1,5 åring när jag var höggravid. MEN det hade varit ännu jobbigare att masa sig ut i bilen för att skjutsa till förskolan!! Det hade också varit mysigt att bara ha bebis hemma nångång ibland (han får ju aldrig ha mamma för sig själv).

Jag dömer inte andra för hur man väljer att få ihop livspusslet. Jag kan bara känna hur jag själv vill ha det. Och just nu sörjer jag att jag inte kan låta min son vara hemma lika länge som min dotter kan. Hon kommer troligtvis att börja på förskolan när hon är 3 år, samtidigt som sin lillebror (som då är 1,5). Det bästa hade varit om han fick vara hemma till åtminstone 2 känner jag, så vi får se hur vi gör....

Dock saknar jag att gå till ett arbete och ha en vuxen social kontakt. Men det är väl inte så konstigt när jag har varit hemma i 3 år :)