Att unna sig egentid.

När man blir förälder så är man ju helt plötsligt mamma eller pappa 24/7. Man prioreterar barnet framför ALLT och sätter alltid dennes behov framför sina egna. Helt normalt men kanske inte alltid sunt.

Alla är vi olika individer, olika personligheter med olika behov. 
Jag har under de senaste åren lärt mig att jag är en person som har ett behov av egentid ibland. Inte mycket, men då och då så att jag får hitta tillbaka till mig själv och bara vara jag, inte mamma.
Det känns som att det har blivit mer accepterat att ha egentid på gymmet, på restaurangen, hos frisören eller bara med en bok i hängmattan än vad det varit tidigare. Men jag upplever ändå att vissa (ofta äldre generationen) har åsikter om detta.
 
Under de senaste 2 åren har vi haft barnvakt till W två gånger. En gång för en middag i gamla stan och en gång för ett bröllop. Alltså har jag och min man inte haft speciellt mycket "egentid" för oss två sedan vi gifte oss. Otroligt tråkigt och jag kan verkligen sakna det. I den bästa av världar skulle jag vilja ha dejtnight med honom en gång i månaden, men det finns inget utrymme för sådant.
Dock har vi ju möjlighet att ha egentid på varsitt håll medan den andre tar barnen. Något som jag har börjat att utnyttja de senaste månaderna när jag insett hur mycket bättre jag mår efter att jag har fått en break.
Min man utnyttjar inte detta lika mycket (läs: inte alls) men jag antar att han inte känner samma behov. Kanske för att han får tid för sig själv och sina tankar när han är på jobbet(?)

Denna höst ser jag fram mot: 
En riktig galakväll med syrran och mamma. Vi ska äta på fancy restaurang och gå på fantomen på operan. Sedan avslutar vi med en hotellnatt i Sthlm :)
 
 
Jag och en gammal vän ska på spa och det ska bli så otroligt skönt att bara få koppla av och prata, äta gott och unna sig lite lyx <3
 
 

Kommentera här: